Mjukstart

Hennes högerhand i min vänsterhand och jag bjuder henne att komma till mig. Hon placerar sin vänsterarm på högeraxel. Min högra hand placerar jag på hennes vänstra skuldra. Hon placerar sitt ansikte mitt emot mitt och våra pannor möts. Vi lägger ingen tyngd på varandra utan håller själva vikten av våra huvuden och armar. Kontakten är lätt, vi belastar inte varandras rygg, armar, axlar, nackar eller huvuden. Jag känner redan på en gång att det kommer att bli en fantastisk dans.

Jag känner att hon är osäker så jag börjar dansen med att göra några tyngdpunktsförflyttningar för att hitta var och hur hon läser av förning. Därpå tar vi våra första steg i dansriktningen, blandat långsamma och snabba steg, hon svarar på förningen och vi glider över golvet. Succesivt utforskar jag vilka tekniker jag kan använda i vår dans så att vi aldrig hamnar i läget att en figur misslyckas för det skulle hon kunna uppleva som ett misslyckande och den känslan vill jag inte att hon ska ha när vi har dansat klart. Jag vill att hon ska känna att allt vi gjorde fungerade, även de saker som hon inte har upplevt tidigare. Eftersom det finns så många olika sätt att föra på så kan det ju vara så att vi inte har samma föra-följa-teknik och om jag då söker efter hennes grundstruktur så kan vi dansa trots att vi har olika teknik.

brosius
Foto: Österskogs dansfoto

På det här sättet så bygger vi upp en tillit mellan varandra, hon känner sig tryggare och tryggare med mig och jag blir trygg i min vetskap om vad jag kan göra i dansen. Jag vill att hennes minnesbild av den här dansen ska vara mjuk, tydlig, sirapsseg och fylld med känsla. Om jag ska kunna leverera det så behöver jag skapa trygghet och tillit mellan oss för annars kan hon inte känna att den är mjuk och känslosam.

Det kostar mig ingenting att göra såhär och det ger oss båda så otroligt mycket mer än om jag eller min partner bara körde på i sitt eget race. Vidare tycker jag att det är ett tydligt sätt att visa min danspartner att jag respekterar de olikheter som kan finnas i våra sätt att dansa. Hur gör ni andra förare när ni inleder en dans med någon som ni inte dansar ofta med? Och hur upplever ni följare att förarna inleder er dans?

Annonser

3 reaktioner på ”Mjukstart

  1. Precis det lär vi ut på våra grundkurser i fox numera. Vi kallar det ”Småprat” och har inget att göra med munrörelser. Man känner in vilket fattning som passar bäst att börja med, var kontakt och förning ges och tas. Hur tydlig som behövs och om någon eller båda är spända eller nervösa. Sen börjar man som du skriver med mindre viktöverföringar och små men tydliga steg. Efter bara några takter vet man rätt säkert hur dansen kan bli och hur nära sina egna begränsningar man kan gå.
    När det fungerar bra kan det bli hur bra som helst och det även om ena eller båda inte är så erfarna dansare.

    ”Det är synd om dem som inte fått dansa en riktigt bra fox” – A. Lindström

    Gilla

    1. En tämligen basic fox där båda är i synk slår en avancerad multi-turer-influenser-fox där ena partnern inte är riktigt på samma våglängd. Några de bästa foxminnena jag har är just basala men väl synkade ”två-blir-ett-foxar”. Less is more, tål att uppretas hur många gånger som helst!

      Liked by 1 person

  2. Så fantastiskt – så klokt skrivet.
    Måste vara en dream come true att få dansa med dig. Många har en hel del att lära av dig.
    Tack för att du delar med dig av dina tankar kring dans.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s