Kategoriarkiv: Fördomar

Hålls händerna i styr?

Jag mår fysiskt illa när jag ser mitt Facebookflöde dränkas av #metoo. Inte för att jag inte förstått hur verkligheten ser ut utan för att jag nu får se alla vänner som utsatts och därmed börjat fundera över när, var och hur… Vilka är deras historier? För jag räknar med att de har mer än en…

tst

Det är fruktansvärt att vi lever i ett samhälle där sexuella trakasserier av kvinnor är så vanligt att det i viss grad har blivit accepterat att skämta om det. Att det på något sätt skulle vara ok för att det görs med ett skämtsam sken över det hela. Det är fruktansvärt att det tog mig själv ungefär 30 år av mitt liv att förstå hur verkligheten såg ut och på de 10 år som jag har varit medveten upplever jag tyvärr att problemet blivit större. Sedan kan det förstås ha att göra med att jag numer blivit bättre på att se och agera när jag ser sexuella trakasserier.

 

I dansen är vi väldigt nära varandra och jag måste ju säga att jag förstår att kvinnor KAN känna sig otrygga inför situationen att bli uppbjuden av en okänd man. Hur vanligt det är att det händer på socialdans vet jag dock inte, men jag skulle väldigt gärna vilja veta. Har ni (både män och kvinnor) upplevt sexuella trakasserier på dans?

Annonser

”Det är bara att följa” sa instruktören…

Jag har varit på flera kurser där instruktörerna har lagt 95% av instruerandet på att förklara hur föraren ska göra och 5% på vad följaren ska göra. Ibland är den enda instruktionen som ges att att ”följaren ska bara följa det som föraren gör”. Det gör mig irriterad eftersom det förringar följarens roll och det får det att låta som om vem som helst kan följa utan någon som helst instruktion.

Sådana uttalanden och den inställning faller lite på sin egen dumhet för om det var sant att följaren bara behövde följa så skulle inga följare behöva gå några kurser i Fox, de borde till och med få betalt för att finnas där så att förarna hade någon att träna med…

Att följaren ”bara ska följa” i bemärkelsen att: ”Följaren inte ska göra rörelser som hen inte blir förd i när man tränar figurer” är en annan sak. Men om det är den enda kommentaren som följare får på kurs så tycker jag att de skulle ha pengarna tillbaka. De har ju inte fått lära sig någonting.

Det finns inget bara när det gäller att följa, det finns massor med teknik att lära sig som följare om man vill kunna bli förd i mer än bara en promenad över golvet: balans, fotnedsättning och connection är endast ett axplock.

Om jag gick en kurs som följare så skulle jag bli rätt förbannad om jag inte fick fler instruktioner än att det bara var att följa föraren… Skulle inte du?

 

Varför får man inte vara olika när man är på socialdans?

Tydligen så gör vi alla en massa fel när vi är ute och dansar. Inte för att jag tycker att vi gör det men andra tycker uppenbarligen det eftersom det kastas så mycket skit till höger och vänster som egentligen inte har någon som helst verklighetsanknytning. ”Tävlingsdansare” är tydligen i vägen, tar för mycket plats, ”viftar med armarna” och dansar in i folk. Min erfarenhet är snarare att tävlingsdansare över lag har mer kontroll på sin dans än övriga dansare. 90% av de jag dansar med som ”viftar med armarna” är inte tävlingsdansare. De som är tävlingsdansare och gör det, gör det bara när det finns plats. Det är mer sällan som jag blir pådansad av tävlingsdansare än av folk som inte tävlar. Men det kanske bara är mig de undviker att dansa in i. Jag vet inte, men helt klart är i alla fall att den här gruppen får ta mest skit av andra dansare.

Sedan har vi ”mogendansare” som stör ”moderndansare som stör ”mogendansare”. ”Vattendrickare” som stör ”vanliga dansare” (vad nu skillnaden är, alla dricker ju vatten). ”Gnussarna” som dansar för intimt. ”Foxarna” som är i vägen för ”buggarna” som är i vägen för ”foxarna”. Pratet går som om det vore fel på alla som inte är som en själv.”Handduksdansare” som ser fula ut. De som klär upp sig som ser för fina ut.

Jag är mogendansare, moderndansare, vattendrickare, vanlig dansare, gnussare, foxare, buggare, handduksdansare och jag klär upp mig… Jag undrar varför så många tycker om att dansa med mig när jag tillhör så många grupper på en gång… För rimligtvis så måste jag ju alltså göra allting fel… Men som tur är så tävlar jag inte så det finns alltid någon annan som får ta mer skit än mig…

2 år med hatten på

Idag är det 2 år sedan jag tog på mig danshatten för första gången och det ska i afton firas med dans till Expanders. Då var jag en ”fusknybörjare” på golvet som bara dansat i ett halvår efter ett uppehåll på en 15 år. Då hade jag en danshatt.

Mycket har förändrats på dessa 2 år. På dansgolvet har jag fått många nya vänner, jag fann kärleken och jag har utvecklats på dansgolvet. Jag har numer 9 danshattar, de flesta i par om två.

Något som tyvärr inte har förändrats är den ojämlika maktbalansen på dansgolvet som stör mig något enormt. Männen styr och ställer på dansgolvet och kvinnorna måste stå ut med en hel del eller riskera att inte få dansa alls.

Mannen bestämmer vad som ska dansas och hur det ska dansas. Kvinnan ska följa och däri finns det tydligen ett legitimerande av att kvinnan inte får bestämma någonting alls. Jag tycker att det är så fruktansvärt fel.

Men om en kvinna protesterar så går ryktet om att hon är ”krånglig” och då får hon inte dansa. En konsekvens blir att hon inte protesterar trots att det hålls för hårt, för nära, slits och antastas för hon vill inte riskera att bli stående. Jag sympatiserar med henne, jag förstår att man inte vill bli stående en hel kväll och det finns så många fler kvinnor än män på danserna att männen kommer undan med sitt beteende. En del är förmodligen helt omedvetna om vad de gör.

Men hur ändrar vi på maktbalansen då? Vi män måste ändra på oss. Vi måste vara kritiska mot hur vi beter oss mot kvinnorna. Dans är något gemensamt så vi ska rimligtvis vara jämställda när vi dansar tillsammans!

Utseendefixeringar

Jag förstår att de som använder dansen som ett sätt att hitta en respektive väljer att dansa med de som de finner attraktiva. Det är ju lite förutsättningen för att hitta någon som man vill försöka charma. Men… Hur är det med alla som inte är ”på jakt”?

Jag kan bara inte förstå hur utseendet kan vara viktigt när man dansar för nöjets skull. Det finns inget samband mellan utseende och dansskicklighet.

Om man är ute på dans för att få en bra/rolig/mysig/häftig dansupplevelse spelar det ingen som helst roll hur den man dansar med ser ut. Hur den beter sig (minspel, dansmönster, samtal mm) påverkar absolut, det blir en del av kontakten oss emellan. Men jag förstår inte hur man tänker när man ska rekommendera någon att dansa med någon och säger: ”Henne ska du dansa med, hon är snygg!” Jag undrar då… Inte blir väl dansen bättre för det?

Ok… Jag förstår att utseende kan göra att man lägger märkte till någon. Jag lägger märke till personer som ser glada ut, som har intensiv blick eller som ser luriga ut. De förmedlar glädje, passion och lekfullhet, saker som säger mig något om hur personen dansar.

Tävlingsdansare på socialgolvet

Den senaste tiden så har jag i olika sammanhang hört klagomål på tävlingsdansare.  Klagomålen har framför allt kretsat runt att tävlingsdansare bara dansar med varandra, att de bara stilar och att de inte visar hänsyn. Jag håller INTE med.

Första punkten har jag redan behandlat här och här.

Att tävlingsdansare bara stilar är en kommentar som jag verkligen inte förstår mig på. Vad spelar det för roll om någon stilar när de dansar? Det påverkar ingen annan än den som personen dansar med och den tycker förmodligen att det är ganska roligt att dansa med någon som gör snygga och/eller roliga saker medan man dansar. Så varför klaga över det? Glöm sedan inte heller att tävlingsformen av dans ofta ser annorlunda ut eftersom smyckningen är en del i upplevelsen som bedöms. Be inte folk att ta bort utsmyckningen när de socialdansar, den tillför dansen.

Tävlingsdansare visar inte hänsyn… Jo, det gör de visst. Över lag så visar de lika mycket hänsyn som alla andra dansare, de är på intet sätt sämre än andra grupper av dansare. ”De tar för mycket plats.” Har jag hört flera gånger och jag brukar säga att om platsen finns så kommer någon att ta den och bara för att någon tar mer plats när den finns så betyder inte det att de förstör för någon annan. Ta del av platsen själv så ska du se att du får mer utrymme.

Jag vädjar till dansare runt om i Sverige att sluta kasta skit och svartmåla andra grupper bara för att ni stött på några personer som är rötägg, de representerar inte en hel dansgrupp.

Dansare som bara dansar med en utvald grupp.

Att det finns personer som endast dansar med en utvald skara råder det inga tvivel om. Men är det självvalt? Och vad är i så fall anledningen? Dansare är bra på att ha åsikter om detta som de tyvärr allt för ofta baserar på bristande iakttagelser. Det enklaste sättet att undersöka om man har rätt eller inte är att prata med de man tror sig veta saker om men hur många som ”vet” hur andra är gör det?

Så vad kan det finnas för anledningar till att personer bara dansar med sin utvalda skara? Jag vill hävda att det beror på osäkerhet, okunskap, rädsla att bli skadad och elitism.

Om vi börjar med osäkerhet så har vi naturligtvis den stora frågan: Duger jag att dansa med den där? Det inkluderar både saker som rädsla för att bjuda upp (bli nobbad) eller rädsla för att känna att den man dansar med inte har roligt. Om man känner sig osäker så är det lätt att man väljer säkra kort, vilken betyder att man dansar med ”sin” grupp. Det blir en påtvingad form av att dansa bara med en utvald grupp det är endast skenbart att man väljer den själv för man vågar inte annat. Utifrån syns det inte att man är osäker och jag slår vad om att personerna som tillhör den här kategorin skulle dansa med andra om de kände sig bekvämare på dansgolvet. Att folk blänger på dessa och pratar om att de bara dansar med vissa hjälper INTE.

Okunskap är ett brett begrepp och kan betyda en hel del olika saker men jag ska lyfta några varianter på detta. Okunskap kan vara att man på fullt allvar tror att ingen vill dansa med en för att man är nybörjare eller att personer som man bedömer är duktigare inte vill dansa med en. Men då vill jag att ni lyssnar på följande: Jag har fått lära mig att jag räknas som en avancerad dansare och jag tycker det är JÄTTEROLIGT att dansa med nybörjare för de är:

* väldigt glada när de dansar

* man behöver inte kunna mer än höger och vänster snurr (hållen och fri) samt förningspunkterna för att som följare kunna följa med i de allra flesta ”figurerna”.

* har man som förare sett hur lyckliga ”nybörjarföljare” blir när man dansar med dem så är bara det i sig guld värt.

* För en avancerad följare så innebär en nybörjarföljare en enorm frihet att spexa i dansen eftersom nybörjaren kommer att hålla sig till de mest grundläggande sakerna. Fundera över vilken känsla det blir hos föraren om den han dansar med gör en massa roliga saker hela tiden… Vilken egoboost det blir att kunna dansa med en sådan följare.
Nu menar jag inte att det bara är nybörjarna som faller i gropen dansa bara med sin egen grupp på grund av okunskap, det gäller avancerade dansare också. Det finns tyvärr en inställning bland en del dansare som är: ”figuren/turen ser ut så här, att folk aldrig lär sig… Suck” men det är kvalificerat skitsnack. Det finns bara 4 figurer allt annat är variation av de fyra figurerna samt varierad handfattning och användning av förningspunkterna. ”Men nu vet du väl ändå inte vad du pratar om… Jag kan minsann betydligt fler än 4 turer.” Nej, det gör du faktiskt inte. Du har högersnurr och vänstersnurr (hållen och fri) det är allt. Resten är bara kombinationer av grundsteg och snurrar. Vilken kombination som helst kan brytas ner i förning, handfattning och snurr. Det betyder också att det finns varianter på ALLA kombinationer, så det man ska fokusera på är förningen. Var tydlig med förningen så löser sig resten. Om jag kan 73 mönster men slarvar med förningen så blir det ofta inte som jag har tänkt mig, men det är jag som förare som gör fel i så fall. Och om man som följare tycker att föraren är långtråkig som bara gör samma kombinationer hela tiden men spexa till det då. Det finns inget som hindrar er så länge som ni följer förningen. Om jag tycker att alla andra utanför min grupp gör fel så kommer jag inte att dansa med någon annan än min grupp och det är helt självpåtaget. Dessutom är det förmodligen så att jag själv gör fel om de flesta jag dansar med gör ”fel”.

Rädsla för att bli skadad är någonting som man inte kan göra så mycket åt, med tanke på hur buffligt och respektlöst det kan vara på dansgolvet så är det här någonting som riskerar att bli vanligare. Om man skadar sig så kan man inte dansa, vem vill riskera det? Här handlar det också om att man dansar med sina säkra kort som man träffat förut och som man dansat med under lugna omständigheter och vet att den personen i alla fall inte kommer att skada mig. Eftersom det handlar om rädsla så blir det hela en påtvingad form av dansa inom utvald grupp.

Så var det det där med elitism. Om ska jag vara ärlig så tror nog fler att den här gruppen är den största men det tror inte jag. Och jag tror (se jag har också fördomar) att många tror att elitister är detsamma som tävlingsdansare och att det gäller alla tävlingsdansare. Men det sista vet jag är fel, alla tävlingsdansare passar inte in i den här kategorin och man ska inte likställa elitism med tävlingsdansare. Däremot så är det så att det finns många tävlingsdansare som gärna dansar med andra tävlingsdansare eftersom tävlingsdans och socialdans inte är samma sak, det kräver helt olika förmågor och då handlar det inte längre om elitism utan om att dansa med de man är bekväm med och då är det osäkerhetsgruppen som man hör hemma i inte elitismgruppen.

Nåväl till de som faktiskt är elitister. Och här vill jag lyfta fram ett citat som cirkulerade på FB för et tag sedan:

levels of dancers

För det är inte de duktigaste som håller på så här. Ja, ok, det finns alltid undantag men i regel så är min erfarenhet att det är de som tycker att de är bättre än alla andra som är elitister och om man tror att man är bättre än alla andra så är man det i regel inte eftersom man inte vet vad man behöver träna på.

Efter allt detta raljerande tänkte jag avsluta med ett gott råd: Det enklaste sättet att bryta upp ”dansar bara med den egna gruppen” beteendet är att de som inte tillhör sådana grupper bjuder upp de som bara dansar i grupp. Och om de säger nej, så säg ”Vad tråkigt, jag hade verkligen hoppats på att få dansa med dig” några så enkla ord stävjar beteendet och får folk att våga dansa utanför sin grupp.